Klaga på politikerna, inte väljarna

Leif Pagrotsky hittar en väljare

Det går inte att komma undan att valresultatet i omvalet till Västra Götalandsregionen var en besvikelse för i princip alla förutom Sverigedemokraterna och möjligen Miljöpartiet. Särskilt det låga valdeltagandet (44%) har fått många att beskriva regionvalet som en nederlag för demokratin. Men frågan är om det verkligen är rättvist att klandra väljarna för att de satt på soffan.

Visst var det tydligen några som trodde att deras röst från i höstas skulle fortfarande räknas, och ännu fler som orkade inte rösta igen så snart eftersom de hade “redan röstat”. Annelie Enochsson (KD) tycker att väljarna inte orkar med att rösta på ett val i taget. Men det är politikernas och partiernas ansvar att framstå som värda att rösta på, och med få undantag lyckades de inte göra det.

Partiernas valaffischer är ett viktigt verktyg för att visa vad partierna prioriterar och för att positionera sig ideologiskt. Men nästan alla valaffischer i omvalet var usla. Moderaterna förklarade att “Alla har rätt till bra vård utan köer”; Centerpartiet skanderade “Det ska vara trevligt att åka buss, inte tvärtom!”; Vänsterpartiet ville “Vårda varje skattekrona” (!) och Miljöpartiet ämnade “Modernisera Västra Götaland”. Folkpartiets affischer var kanske de allra sämsta (säger jag som folkpartist): vi ville tydligen bygga “Den kreativa regionen”, dessutom bad vi alla liberaler att “rösta liberalt” – utan att förklara vad en liberal regionpolitik var för något.

(Uppdaterat: Klicka här för att se exempel på valaffischerna. Som Sophia Blomqvist konstaterar var det knappast lätt att fatta ett väl underbyggt beslut om vem man skulle rösta på.)

En effektiv valaffisch ska inte bara dra till sig uppmärksamhet utan också visa en anledning att rösta på ett parti. De flesta affischer i omvalet hade som huvudbudskap floskler som alla partier skulle ställa sig bakom: vem vill ha dålig vård med långa köer? När blockpolitiken hårdnar blir det allt viktigare för varje parti (särskilt småpartierna) att visa sin egen “unique selling point” (USP) till väljarna. Då behöver man visa skillnaden mellan ditt parti och motståndarna.

Endast Socialdemokraterna lyckades med det. Det var delvis för att man förde fram minst ett konkret politiskt förslag (att höja åldersgränsen för gratis tandvård till 25 år) där man inte var överrens med Alliansen. (Dessutom visade rödgröna blocket intresse i enhetstaxa för kollektivtrafiken, men det var knappast någon tydlig USP eftersom ingen lyckades förklara hur enhetstaxan skulle faktiskt se ut.) Men tyvärr vilade Socialdemokraternas rätt framgångsrika kampanj mest på skrämselpropaganda om att sjukhus skulle privatiseras och att vården skulle styras av plånbokens tjocklek snarare än behov.

Som Adam Cwejman skriver är facit för Folkpartiet särskilt oroande, trots att LUF hade framgång den viktiga frågan om bättre vård för unga med psykiska problem. Han instämmer också delvis med Malin Lernfelts klagomål om att partierna inte ville “söka sig utanför sina egna komfortzoner”. Lernfelt är också rätt att belysa problemet med valsedlar som domineras av personer i pensionsåldern:

Partierna borde – inte minst för sin egen skull – på allvar ta sig an uppdraget att göra regionpolitiken mer intressant och angelägen. Börja bry sig mer om väljarna och mindre om den interna rättvisan inom partierna. Gamla trotjänare A, B, C och D behöver kanske inte vara garanterade plats högt upp på valsedeln? Speciellt inte om de suttit flera mandatperioder och inte gjort något väsen av sig.

Regionen har hand om frågor som engagerar människor: Västtrafik är ofta debatterad på insändarsidarna och sjukvården är en av de viktigaste tjänsterna som vi betalar för genom skattesedeln. Att partierna inte ens kunde förmå hälften av väljarkåren att rösta om dessa frågor är ett stort misslyckande. Det är inte väljarnas fel att de presenterades med alternativ som mest liknade varandra.

Flattr this

Foto: Socialdemokrater på Flickr, publicerad med CC BY-NC-ND 2.0 licens.

This entry was posted in Politik, Svenska and tagged , , , , , . Bookmark the permalink.

3 Responses to Klaga på politikerna, inte väljarna

  1. Pingback: Demokrati: kultur inte en checklista | Dexion

  2. Pingback: Demokrati: kultur inte en checklista | Dexion

  3. Pingback: Demokrati: kultur inte en checklista | Dexion Opinion

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s